Mot en gemensam europeisk offentlighet

Publisert

Europas nationella offentligheter måste öppna sig för varandra, säger Carl Henrik Fredriksson i en intervju om det politiska samtalets förutsättningar.

Carl Henrik Fredriksson är chefredaktör för och en av grundarna till Eurozine, ett nätverk för över 80 europeiska kulturtidskrifter och en nättidskrift som publicerar översättningar av framträdande texter. Med tre andra redaktörer och skribenter skrev han i höstas en manifestaktig artikel, ”Creating a space for debate”, som lyfter fram kulturtidskrifternas roll i den europeiska offentligheten. Med anledning av denna har Ny Tid ställt några frågor om villkoren för ett gemensamt politiskt samtal i Europa

Du och dina medförfattare uttrycker en förhoppning om att valkampanjerna inför parlamentsvalet ska medföra en verklig politisk diskussion som överstiger snäva debatter om påbud och förbud från Bryssel, men som inte heller försvinner i tid- och platslösa abstraktioner. Har du sett tecken på att förhoppningen infrias?

– Nej, tyvärr lever de mest etablerade medierna inte upp till den bild de ger av sig själva som en av demokratins grundpelare – den tredje statsmakten fungerar dåligt utanför nationalstatens gränser. Visst präglas de europeiska politiska institutionerna fortfarande av ett ansenligt ”demokratiskt underskott”, men där har det ändå hänt en hel del på senare tid: parlamentet har nu mer att säga till om än tidigare och den 25:e maj står för första gången europeiska representanter för de politiska lägren mot varandra i ett val som, åtminstone symboliskt, också handlar om vem som ska bli kommissionspresident. Men medierna har inte hängt med i den utvecklingen. Det är alldeles för få gränsöverskridande perspektiv i dagspress och etermedier.

Fredriksson påminner om att det självklart finns undantag. Ett svenskspråkigt exempel är Dagens Nyheters pågående reportageserie om Europas flyktingpolitik.

Hele artikkelen finner du her.

Powered by Labrador CMS